2012-04-17

inte nu igen...suck!

Jaha då var det tisdag och en ny vecka inledd, med nya arbetspass,träning, möten och en ny omgång av öroninflammation...jo du läste rätt =( Slutade med penicillin kuren igår morse och på eftermiddagen tycker jag mig känna av örat igen, viftar bort den tanken jag har ju nyligen ätit penicillin i fem dagar så jag måste ju vara frisk i örat men ack så fel jag har på kvällen konstaterar jag åter igen att det inte var inbillning utan att det rör sig om inflammation igen...Suck!
Så jag fasar för en natt utan sömn äter smärtlindrande innan sänggående men jag har sovit bra inatt.
Vaknar och snozar klockan en gång...sedan på med träningskläderna då är klockan ca 05.45 stänger jag dörren och ger mig ut på en morgonpromenad på 3,2 km och jag vann vadet som jag och maken slog vad om igår kväll...han trodde inte jag skulle göra det men muhaha jag vann och vad vann jag då jo en krona =) Men jag vann =)
Morgonpromenaden gav mig sådan härlig känsla som suttit i hela dagen, väckte familjen, frukost , sitta i telefonkö 25 minuter och man har plats två i kö det är inte riktigt vad man räknar med! Akut tid halv elva och jodå jag hade rätt öroninflammationen var tillbaka, så nu har jag fått penicillin 2 tabletter 3 gånger om dagen i tio dagar, fick även genomlida en näsodlingsprov och fy fan säger jag vad obehagligt och fick även utskrivet nässpray med cortison så nu fasiken sa jag bli frisk =)
Annars har jag tagit det lugnt idag haft en huvudvärk som vägrar att ge med sig men den är inte värre än jag står ut sov en stund nu i eftermiddag.
Varit på utvecklingssamtal med stora killen och han har nått sina mål som gjordes för två månader sedan och jag är så glad och stolt! Han vet att jag/vi är stolt/a för han var med och han har fått mycket beröm.
Nu ikväll när lillebror läste högt för oss så ville M också läsa så jag sa att då ska vi träna på detta och det ville M, det hade han aldrig velat för ett par månader sedan, hans lärare tror han lär sig läsa nästa termin, vi får skynda långsamt inte tvinga honom utan bara uppmuntra honom, men visst sjutton har jag två fina grabbar väldigt lika men ändå så olika man kan vara, men vad mitt hjärta klappar för dessa pågar <3

//Kramar från en öronsjuk Melsvammel

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar